fredag 25 april 2008

Thailändska visumdjungeln...



Igår var vi inne i Patong och skulle shoppa present till mig (ett väldans tjat om min present, jag veeet) och när vi ändå var i Patong skulle vi passa på att stämpla våra pass.
Man måste infinna sig hos immigration och stämpla sitt pass var 90:e dag. Vi har lyckades skaffa ett 1-årsvisum och trodde att det var allt vi skulle behöva göra: stämpla var 90:e dag.

Jag var t om personligen på thailändska konsulatet i Göteborg och tog för säkerhets skull med min mamma så att det inte skulle bli uppstå några pråkproblem. Jag förklarade för dom att vi INTE ville åka in och ut ur landet som andra måste om dom vill vara 1 år i Thailand!

Inga problem, vi beviljades 1-årsvisum eftersom jag är född i Thailand och hade giltigt skäl att befinna mig här.

Och igår när vi infann oss för att stämpla våra pass säger farbrodern där:
- No, no not can do here. You must leave country and then come back!

Wtf- det var ju det så det INTE skulle vara!!! Det värsta är att vi måste göra det innan den 29:e april.
Alltså om två dagar annars får vi böta för varje dag vi går över tiden.


Jag säger bara det: thailändska visumregler är så konstiga och krångliga att det finns flera sidor med hjälp för hur man fyller i!

Så nu måste en utlandsresa bokas snarast och var vi hamnar beror på var det finns lediga flygstolar!!!

Återkommer med vidare rapport!!!!





2 kommentarer:

Linda P sa...

Men guuuud så jobbigt att behöva åka på semester från sin semester... Hmmm, luriga regler det där...

Jag tycker att du ska önska dig MIG i present. För då måste jag ju åka ner och hälsa på dig ;)

Ha det så bra iaf!! Kram

Familjen V sa...

linda p: ja- först tyckte jag det. man vill ju planera sin resa och googla och kolla upp vad som finns att göra på tänkta resmål.
men, men jag har lärt mig att det är dom spontana besluten som ofta är dom bästa ;) man hinner inte bygga upp för höga förväntningar och det kan bara bli bra!

bra idé det där att önska bort sig själv. tyvärr har jag redan tänkt ut en bra present, men hade jag inte det så hade det ju varit en kanonidé! ;)

kram